Aviär influensa

Aviär influensa

Aviär influensa, även kallad fågelinfluensa är en av de allvarligaste sjukdomarna som kan drabba våra fjäderfän. Det kan ge upphov till plötsliga sjukdomsutbrott med hög dödlighet och snabb spridning som ger förödande konsekvenser för produktionen och ekonomin. Alla fågelarter är mottagliga för smittan men hos våra tamfjäderfän är kalkon och höns känsligast.

Se viruslistan i PDF-format – klicka här.

Smittoämnet

Sjukdomen orsaks av det aviära influensavirusets typ A (AI) som finns i olika stammar. AI indela i högpatogen form (HPAI) och lågpatogen form (LPAI) beroende på stammens sjukdomsframkallande förmåga hos fjäderfä. Stammen namnges utifrån två ytstrukturer på viruset kallat hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA) som finns i olika varianter och kombinationer. AI benämns därför till exempel H5N1 eller H7N.

Viruset har lätt för att mutera och LPAI former kan mutera till HPAI. AI kan ibland passera artbarriärerna och infektion har setts i bland annat gris, katt, mink och människor. Risken för att fågelinfluensa smitta till människor är dock låg. De typer av influensa som senast varit aktuella, H5N8 och den europeiska varianten av H5N6, har aldrig orsakat sjukdomsfall hos människa.

Symtombild

Vid LPAI är symtomen ofta milda och diffusa med symtom främst från respirations- och digestionsorgan ex hosta, diarré och sänkt allmäntillstånd. Vid LPAI kan en mild-måttlig ökad dödlighet ses i besättningen samt en sänkt äggproduktion. Vid HPAI kan man ibland först se symtom så som nedsatt allmäntillstånd, sänkt aptit, diarré, svullet huvud och skallösa ägg. Det vanligaste symtomet är dock plötslig död utan tidigare sjukdom med en mortalitet mellan 50-100% i den drabbade besättningen.

AI idag

HPAI finns cirkulerande i fjäderfäspopulationer i vissa delar av Asien och Afrika. Via flyttfåglar har dock utbrott av fågelinfluensa inträffat med oregelbundna intervaller på alla kontinenter. De första fallet av HPAI sågs i Norden 2006. I oktober 2020 kom en nyintroduktion av HPAI (H5N8) till västra Europa med start i Nederländerna. 6te nov 2020 påvisades det första fallet i en dansk besättning där 25000 slaktkycklingar fick nödslaktas och kasseras.

Smittvägar

AI kan infektera en individ utan att ge upphov till sjukdom. Individen blir då en symtomfri smittbärare för viruset (en så kallad reservoar) som kan föra viruset vidare till andra friska fjäderfän antingen via direktkontakt eller indirekt (se nedan text). Influensaviruset är allmänt förekommande hos vilda fåglar och vanliga reservoarer är framförallt sjöfåglar så som and- och måsfåglar.

En fågel blir smittad av AI via näbben när de äter eller dricker eller via kloaken direkt in i tarmen. Viruset utsöndras med fågelns träck samt näs- och ögonsekret.

Smittspridningen mellan vilda fåglar och produktionsfjäderfä kan antingen ske direkt, alltså via direktkontakt mellan fåglar exempelvis produktionsfjäderfän med tillgång till utomhusvistelse så som ekologiska värphöns alternativet om vilda fåglar kommer in i anläggningen. Smittspridningen kan även ske indirekt, alltså att produktionsfjäderfän kommer i kontakt med antingen avföring eller sekret från smittade vilda fåglar exempelvis via ventilation, utrustning, fordon, kontaminerat dricksvatten eller smutsiga/kontaminerade skor och kläder.

Smitta kan även ske från infekterade besättningar till friska via exempelvis leverans av fåglar, transportfordon, redskap, kläder, foder, damm, fjädrar och personer som besökt smittade flockar. Smittspridning via luft kan ske över kortare avstånd om det är besättningar som ligger nära varandra.

Övervakning och vaccin

I Europa finns det sedan 2003 ett övervakningsprogram mot AI där alla fjäderfäsbesättningar men även vilda fåglar regelbundet provats för förekomsten av HPAI. Bekämpning vid konstaterad/misstänkt smitta kontrolleras av EU:s gemensamma bekämpningsdirektiv vilket innebär att en veterinär ska ansvara för beslut och åtgärder för att reglera smittspridningen tillsammans med ansvariga myndigheter i landet. I praktiken innebär det at samtliga djur i en smittad flock ska avlivas (s.k. stamping out) med ett efterföljande omfattande saneringsprogram. Gården försätts i karantän och all import och export stoppas tills konstaterad smittfri.

Vaccin mot AI finns, men är ej tillåtet att använda inom EU eftersom det försvårar övervakningen av sjukdomen.

Överlevnad i miljön

Viruset är höljeförsedd men kan trots det överleva länga i miljön utanför värddjuret. Yttre omständigheter så som låga temperaturer och fuktighet ökar virusets överlevnadstid och stöts risk för smitta är via kontaminerat vatten. Viruset dör vid upphettning över 70 oC.

Skydda dina fåglar mot smittan

För att förhindra att få in fågelinfluensa i sin besättning är det bästa skyddet att en hög nivå på sin biosäkerhet. Det rekommenderas att implantera åtgärder för att förhindra kontakt med vilda fåglar och deras kroppsvätskor samt noggrann rengöring oh desinfektion av allt och alla som kommer i kontakt med gården. Exempel på åtgärder är:

  • Spärra ventilationstrummor eller andra vägar för fåglar att komma in med hjälp av finmaskigt nät
  • Byt kläder och skor när då gå in i utrymmen/anläggningar för fåglar och tvätta händerna.
  • Det rekommenderas att kontinuerligt rengöra och efteråt desinficera stövlar som används i produktionen mellan användningarna. Desinficera genomfotbad med 1% lösning med Virkon S. Läs mer här: Fotbad – Virkon S
  • Tydliga gränser och skiljeväggar mellan ”rena” och ”orena” ytor ex vid byte av kläder och skor vid inträdes på gården för att minska risken för sekundär kontamination.
  • Gå inte in och ut ur djurutrymmen oftare än nödvändigt och begränsa antalet besökare på anläggningen
  • Håll rent, städat och fritt från växligheter runt hönshuset. Desinficera regelbunden markytorna vid ingången med 1% lösning av Vrikon S.
  • Undvik att köpa och sälja djur om möjligt
  • Förvara foder på ett sått så att fåglar eller gnagare inte ha tillgång till det
  • Tillämpa skadedjurskontroll
  • Rengör fordon och utrustning som har varit i kontakt med fjäderfän eller riskera varit kontakt med vilda fåglar och desinficera dem sedan med 1% lösning av Virkon S. Detta ska göras innan de tas in på området eller i produktionen.

Läs mer om hur du använder och blandar en 1% Virkon S lösning här: Användning – Virkon S

H2O

Eftersom viruset överlever som längst i kontaminerat vatten är detta en stor risk för indirekt smittspridning av AI. Det rekommenderas att se över sin produktions dränagesystem för undvika ansamling av vatten i området där viruset kan överleva och riskera att kontimera fordon, stövlar och utrustning som det kommer i kontakt med. Det har dock praktiska begränsningar för hur pass mycket överskottsvatten kan hanteras i miljön runtomkring. Det kvarstår därför att en av de absolut viktigaste åtgärderna i sin biosäkerhet är att desinficera allt och alla som kommer i kontakt med produktionen. Med Virkon S blir desinfektionen enkel! Läs mer om desinfektion i vår handbok: https://virkons.se/om-virkon-s/desinfektionshandbok/

I de produktioner där dricksvattnet ej har ett eget slutet system och därför riskera att kunna bli kontaminerad med vatten utomhus som kan innehålla AI virus från sjölevande vilda fåglar rekommenderas det att kontinuerligt rengöring av vattensystemet med en lösning på 1:200 av Virkon S. Läs mer om det här: Användning – Virkon S

Virkon S

Som framför av ovan test är rengöring och desinfektion är en viktig del i sin biosäkerhet för att minimera förekomsten av patogena i miljön och i besättningen. Valet av desinfektionsmedel är avgörande för att lyckas med sin sanering. Medlet måste vara aktivt mot olika stammar av AI men också ha ett brett spektrum av aktiviteter mot andra organismer som orsakar fjäderfässjukdomar. Virkon S blir då det självklara valet!

Virkon S har dokumenterad effekt mot flertalet olika patogener, inget annat desinfektionsmedel på marknaden är lika väldokumenterad. Sammansättningen är unik och med bevisad effekt mot flertalet stammar av fågelinfluensa, inklusive aktuella stammen H5N8 med enbart 1 minuts kontakttid vid 10 Co  i en koncentration på enbart 0,05%! Testerna är utförda enligt den Europeriska testmetoden EN 14675.

Stam Utspäddnings enhet Kontakttid (minuter
H5N1 1:100 10
H7N1 1:800 5
H7N9 1:200 1
H9N2 1:1000 5
H7N9 1:600 10
H5N8 1:500 1

Till skillnad från andra desinfektionsmedel som inaktiveras av låga temperaturer, så som blandningar av glutaraldehyd eller QAC är Vikon S bevisad effektiv mot AI även i kallare klimat. Tillsättningen av kylarvätska möjliggör effekt ner till -20 Co (källa 1).

Virkon S dokumenterade effekt, säkerhet för människor samt miljö och att det kan användas för att desinficera allt från ytor och dricksvatten till luft – gör den inte bara optimal att använda som en del av sin biosäkerhet för att undvika smitta av AI utan även det optimala desinfektionsmedlet till saneringsprogrammet vid konstaterad HPAI. De enastående egenskaperna hos Virkon S har gjort att det omnämnds som det enda märkesdesinfektionsmedlet som rekommenderas i det prestigefyllda AUSVETPLAN (Australian Veterinary Emergency Plan)

Desinfektion ska alltid föregås av en noggrann rengöring för optimalt resultat.

Källor:

  1. Guain et al. ”Enhanced inactivation of avian influenza virus at -20 oC by disinfectants supplemented with calcium chloride or other antifreeze agents”, Ca. J. of Vet.Reserch. 2015, 347-30)

32423